Från januari till december
Traditioner från Romagna, månad för månad
Ordspråk, sånger och seder från våra morföräldrar, samlade innan de går förlorade för gott. Varje post berättar var den kommer ifrån: en bok, en tidskrift eller den muntliga traditionen som fortfarande väntar på att skrivas ner.
Dialekten återges som den skrevs ner av den som samlade in den: den varierar från stad till stad och från ett sekel till nästa. Bredvid finns översättningen.
Januari
Nyåret, Pasquella och koltrasten
Ordspråk
Sånger och ramsor
La Pasquella
för att sjunga er pasquellan,
med cittra och lutor
för att förtjäna mortadellan:
leve påsk, trettondagen
och det goda sällskapet.
La fôla dla merla, sagan om koltrasten (början och slut)
…
i mìral, da alora, j è sèmpar nìgar!
…
och koltrastarna har sedan dess alltid varit svarta!
Seder
Nyårsdagen
Man såg upp för vem man mötte först: en välbärgad man förde med sig ett gott år, en fattig eller gammal gjorde inte det. Och man skulle göra lite av varje syssla, så att allt skulle gå bra hela året.
Källa: Michele Placucci5 januari, Nott de Bisò i Faenza
På torget bränner man Niballo, Hannibals docka som för otur, tänd av det distrikt som vann Palion i juni. Man dricker bisò, glögg, ur koppar av Faenza-keramik och läser årets spådomar i gnistorna.
Källa: Ministero della CulturaTrettondagsnatten
Unga och gamla gick från hus till hus med fioler och gitarrer och sjöng Pasquellan, och fick ägg, bröd, ost och korv. Den natten matades djuren utan att snåla: man sa att de kunde tala, och de fick inte tala illa om sin husbonde.
Källa: Michele PlacucciLa ventura, lyckolottningen
På trettondagsafton delades kastanjer eller majskorn ut bland släkt och vänner, bara ett av dem märkt: den som hittade det vann priset.
Källa: Michele PlacucciKoltrastens dagar
29, 30 och 31 januari är årets kallaste dagar. Koltrasten var en gång vit: för att fly undan januaristormen sökte hon skydd i en skorsten i tre dagar och kom ut svart av sot.
Källa: Radames GaroiaFebruari
Kyndelsmässan och karnevalen
Ordspråk
Sånger och ramsor
Gummans masker
Ca bona per la povra veccia, jò jò!
Ca bruzeda, jò jò!
Detta hus är gott mot den stackars gumman, oh oh!
Ett förstört hus, oh oh! (till dem som inte gav något)
Il bagaglione, karnevalens slut
Seder
Karneval i hemmen
Man dansade än i ett hus, än i ett annat, runt flaskorna med vin som männen köpt. Den rikaste och tyngste mannen i byn bars i triumf till sin källare, och där drack alla.
Källa: Michele PlacucciKarnevalens sista dag
Alla skulle äta sju gånger, och på kvällen åts hönsgårdens äldsta höna: annars, sa man, skulle alla de andra hittas döda nästa morgon. Kvinnorna spann inte den dagen, för då skulle bondbönan och linet inte mogna.
Källa: Michele PlacucciLa fagiolara, bönhånet
Första söndagen i fastan ströddes bönor, kikärtor, bondböner, salt och torkade fikon på tröskeln till de flickor som inte hittat en man under karnevalen.
Källa: Michele PlacucciFuora verde, det gröna bladet
Under fastan skulle unga och förlovade alltid bära ett grönt blad: den som ertappades utan betalade böter i ägg, att lämnas över vid påsk.
Källa: Michele PlacucciMars
Marsljusen och brasan
Ordspråk
Sånger och ramsor
Lòm a Mêrz, brasan sång
una spiga faza un berch;
un berch, un barcarol,
una spiga un quartarol;
un berch una barchetta,
una spiga una maletta.
låt ett veteax, i stor prakt,
göra en stack, en liten stack,
ett ax ett fullt mått;
och en stack en liten båt,
ett ax, en liten säck.
(stacken är kärven)
Seder
Lòm a Mêrz
Under februaris tre sista dagar och mars tre första dagar brände pojkarna högar av halm i fälten nära hemmet vid skymningen och sjöng sången ovan, för att ge en god skörd. Dryckesbröderna knotade: ljuset, sa de, skulle göras för vinrankorna i september. Sedan 2000 har föreningen Il lavoro dei contadini tänt brasorna igen över hela Romagna.
Källa: Michele PlacucciIngen beskärning
Under dessa sex dagar beskars inga vinrankor och ingen ved höggs: det fanns en ond timme, och eftersom ingen visste vilken stod alla stilla.
Källa: Michele PlacucciGummans dagar
Regn under mars tre sista dagar och aprils första dagar var tecken på ett bördigt år: under dessa dagar planterades baljväxter.
Källa: Michele Placucci18 mars, Sankt Josefs Fogheracce
På aftonen före tänds stora brasor och det gamla bränns, möbler och skrotträ, för att ge plats åt det nya.
Källa: Il Resto del CarlinoSegavecchia, såga den gamla kvinnan
Vid midfastan i Forlimpopoli sågas dockan av den gamla kvinnan itu: vintern som försvinner.
Källa: Muntlig traditionApril
Göken, regnet och påsken
Ordspråk
Seder
Skärtorsdagen och påskaftonen
När kyrkklockorna bands, bands även träden, så att de skulle bära frukt. När klockorna släpptes fria på påskaftonen tvättade man ansiktet utan att torka sig för att bevara synen, och fick barn som ännu inte kunde gå att ta sina första steg.
Källa: Michele PlacucciHallelujans nycklar
På påskaftonen lastades byns mest naiva man med en låda full av stenar: "det här är hallelujans nycklar", som skulle bäras till kyrkan. Tills han fattade skämtet.
Källa: Michele PlacucciPåsk
En ny skjorta för att hålla sjukdom borta. Varje familj bakade påskkakan och kokade äggen som skulle välsignas, tillsammans med lammet. På eftermiddagen släpptes grisarna in i vetefältet: "de ska också ha mellanmål".
Källa: Michele PlacucciPåskfrukosten
Påsklimpan, en för varje familjemedlem, med de välsignade äggen, årets första salami och ett glas Sangiovese.
Källa: e-borghiÄggpaliot i Tredozio
Lekar med hårdkokta och råa ägg, som började i den närliggande församlingen Ottignana på själva påskdagen.
Källa: e-borghiMaj
Majsången
Ordspråk
Sånger och ramsor
Ben vegna Maz, välkommen maj
che l'ha purtea i bei fiur:
vegna la stezza a tott i muradur.
Cla purtea la bella spiga,
vo Crest de zil mandela ben garnida.
Ben vega, e vegna Maz,
che Maz i le arrivèa;
e se pu an cardì, che sia arrivèa,
fasiv qua fura, cuj è la majèa.
lycklig bärare av gräs och blommor;
låt varje murare vara arg
att han inte kallas i en så fin säsong:
det gyllene, välkomna axet har spirat,
Kristus, låt det mogna väl varje stund:
farväl, och kom igen, söta maj,
bärare av den soliga årstiden;
och den som inte tror på detta glada budskap,
låt dem titta ut: här är majgrenen.
Seder
Sjunga maj
Natten till första maj sjöng de unga männen maj under flickornas fönster, och flickorna satte blommande grenar på dörrarna: "vi har planterat maj".
Källa: Michele PlacucciKristi himmelsfärdsdag
I processionen bar man en mullbärskvist för att välsigna silkesmaskarna. Ingen sov den dagen, annars skulle de sova hela året; man åt ost, örtsoppa och mangoldpaj, och ingen arbetade. Ett ägg som lagts den dagen skyddade mot åska.
Källa: Michele PlacucciMot mullvadar
Nära hötiden hängdes ett takpannor på en alm med en sten bunden i ett snöre: i vinden slog stenen mot det, och ljudet höll mullvadarna borta från ängarna.
Källa: Michele PlacucciJuni
Höskörden och Niballo
Ordspråk
Seder
Sju måltider för höskörden
På seganda-dagen, höslåttern, skulle lantarbetarna äta sju gånger, och ve den godsägare som inte tillät det: en bulle med coppa i gryningen, frukost med kött och stekta ägg, lasagne till lunch, friterade kakor på eftermiddagen, stekt mat före kvällen, middag och, efter dansen, stekt kyckling. Kvinnorna bar en nejlika till varje man.
Källa: Michele PlacucciSkörden
Flickor och pojkar tillsammans på fälten, och glädjen att äntligen se skörden.
Källa: Michele PlacucciPalio del Niballo i Faenza
Sista söndagen i juni tävlar de fem stadsdelarna till häst mot Niballo.
Källa: Ministero della CulturaJohannesnatten
Natten mellan den 23:e och 24:e plockas de gröna valnötterna för nocino och örterna; daggen den natten ansågs göra under.
Källa: Muntlig traditionJuli
Vete på tröskgolvet
Ordspråk
Seder
Kärvarna och ormarna
När kärvarna bars till tröskplatsen breddes ett lakan på vagnen och kärvarna slogs flera gånger, för att driva bort snokarna som man trodde gömde sig i dem.
Källa: Michele PlacucciLa batdura, tröskningen
Tröskningen: grannar hjälpte varandra i tur och ordning från en gård till nästa, och till slut var det en stor lunch på tröskplatsen för alla.
Källa: Muntlig traditionAugusti
Hampa och översvämningar
Ordspråk
Sånger och ramsor
Linsången
venum ajdèa di caver e len:
ven e mi ben, venum un poc ajdèa,
cu ti sarà paghèa la tu fadiga;
la ti sarà paghèada a dè par dè,
par pagament t' ha num aurè pu me?
älskliga lilla kärlek,
kom nu, jag ber,
och hjälp mig lyfta linet.
Ditt arbete, jag svär,
ska inte förbli obelönat,
utan du ska få betalt för det
på ett mycket speciellt sätt.
Seder
Hampa
Den skars efter den första augustidaggen, som ansågs vara starkare, och rötades i floden tillsammans med linet, medan man sjöng sången ovan.
Källa: Michele PlacucciSeptember
Druvskörd och skalning
Ordspråk
Sånger och ramsor
Vinskördens sång
che manch cha vi guerd, vo avi piò gost:
…
Se a mi vlù de ben, cos' aviv spindù?
Se am avi dea un sguerd, avnò res du.
att mina blickar misshagar dig, att de plågar dig:
…
Om du älskade mig, vad kostade det dig?
Om du gav mig en blick, fick du två tillbaka.
Vid skalningen
sta ne la scranna ti darò la mi;
a ti darò la mi da ster insdè,
te t' sfujarè, e me a starò a vidè.
om du inte har pall ger jag dig min:
du ska skala, sittande,
och jag, lycklig, ska bara titta på.
Seder
Tunnan som aldrig töms
Före vinskörden bad bönderna godsägarens tillstånd att göra en tunna vin för familjen. Sedan fyllde de den, drack hälften, fyllde den igen, tills skördens slut: det var alltid "den första tunnan", den tillåtna.
Källa: Michele PlacucciMajsskalning
Alla drog av bladen från majskolvarna tillsammans, och med så många kära närvarande sjöngs det.
Källa: Michele PlacucciSaba och savòr
Med kokt druvsaft, saba, gör man savòr, höstens konserv med kvitten, päron, fikon och valnötter.
Källa: Muntlig traditionOktober
Sådd
Ordspråk
Seder
Aldrig på en fredag
Bondbönan såddes aldrig på en fredag, en dag som ansågs olycklig för skörden.
Källa: Michele PlacucciVigt vatten på fälten
När vetet var sått grävde man hål i fältets hörn och lade i vigt vatten och en välsignad palmkvist, så att inget ont skulle komma åt grödan.
Källa: Michele PlacucciBina
När en svärm flög iväg följde man efter den och slog på järnredskap och ropade "pora, pora la mestra!", stanna, mästarinna: där drottningen slår sig ner stannar hela svärmen.
Källa: Michele PlacucciNovember
Sankt Martin och grisen
Ordspråk
Seder
Grisens bröllop
När grisen slaktades sa man att man "höll bröllop åt den": släktingar bjöds in för att smaka, och inbjudan besvarades.
Källa: Michele PlacucciHanrejfesten i Santarcangelo
Vid Mårtensmässan hängs horn under valvet på Piazza Ganganelli, och det sägs att de gungar när en hanrej går under.
Källa: Quotidiano NazionaleGöra Mårtens
Den 11 november gick jordbrukarnas kontrakt ut: den som bytte gård lastade allt på vagnen och flyttade.
Källa: Muntlig traditionLunêri di Smémbar kommer ut
Runt Mårtensdagen kommer romagnolernas almanacka ut i Faenza, tryckt utan avbrott sedan 1845: ett stort ark att hänga i köket, med zirudèla på dialekt som driver med det gångna året, teckningar, månfaser, helgon och råd för sådd och för att tappa om vinet.
Källa: Wikipedia 1800-talsutgåvorna och zirudèla från 1868December
Julstocken och cappelletti
Ordspråk
Seder
Julstocken
På julafton lade man husets största stock, kallad Pater noster, på elden: den skulle brinna hela natten och dagen efter, för att värma det nyfödda barnet. En bit sparades, och vid oväder lades den under takrännorna för att jaga bort molnen.
Källa: Michele PlacucciCappelletti
Redan 1818 gjorde man cappelletti på juldagen: ricotta, ost, ägg och kryddor invirade i lasagnepasta.
Källa: Michele PlacucciDruvor och vin
Vinet som blev över på julen hälldes vid en vinstock, så att den skulle ge gott om druvor; på kvällen åt man lite färska druvor, för att ha pengar hela året. Och ny skjorta, mot sjukdom.
Källa: Michele PlacucciNyårsafton
Kvinnorna, särskilt de äldre, lämnade aldrig ett arbete halvfärdigt från ett år till nästa.
Källa: Michele PlacucciRamsor och vaggvisor
Ort för ort
Mödrarna sjöng dem för att få barnen att somna, och barnen sjöng dem på gårdarna och på tröskgolvet. De varierar från ort till ort: varje bär med sig platsen där den samlades in.
Forlì · Forlì-Cesena
Din don don, broder Simons klocka
La campāna d' fra Simon
J' era tri chi la sunëva,
Pañ e' vèn i guadagnëva,
Guadagnëva di macaron,
J' éra sòtti, e j' éra bon,
J' éra ben infurmajé,
I prit e i fré u j' ha magné,
I l' ha magné la Catarèna,
La s' è fughëda cun la furzèna;
Si n' era e' su fradel,
La fughëva un tajadel.
broder Simons klocka,
tre stycken ringde den,
de tjänade bröd och vin,
de tjänade makaroner,
de var kokta och de var goda,
väl kryddade med ost,
prästerna och munkarna åt dem,
Caterina åt dem,
hon kvävdes av gaffeln;
om hennes bror inte funnits där
hade hon kvävts av en nudel.
Fa' la nana, e' mi babèn, sov, mitt barn
Bianc e ross e rizzulèn;
Fa' la nāna, fiol d' un fior,
E' babèn l' è d' e' Signor;
Fa' la nāna, fa' la nāna,
E' babèn l' è d' la su māma.
vit och rosa och lockig;
sov nu, blomsterbarn,
barnet tillhör Herren;
sov nu, sov nu,
barnet tillhör sin mamma.
San Martino in Strada · Forlì
E' burdel d' la scarpazza, pojken med den gamla skon
L' ha paura d' un gozzal d' aqua;
Guërda mè ch' a n' ho paura
A j' ho e' caval a la pastura,
Ch' u mi māgna l' insalé,
Povar mè cm' a j' ho da fé?
är rädd för en vattendroppe;
titta på mig, jag är inte rädd:
jag har min häst på bete
och den äter min sallad,
stackars mig, vad ska jag göra?
Forlimpopoli · Forlì-Cesena
Ninañ ninañ, ninöla, lull lull
I babèn chi va a la scöla,
A la scöla pr' imparé,
Ch' i si vol indurminté;
A la scöla impararà,
I babèn chi durmirà;
A la scöla di parent,
I babèn chi s' è indurment.
barnen som går till skolan,
till skolan för att lära sig,
som vill somna;
på skolan ska de lära sig,
barnen som ska sova;
på släktingarnas skola,
barnen som har somnat.
Fa' la nana, fiol d' un cont, sov, grevens son
Tri cavël t' aspetta a e' Ronc,
Etar tri a la Coclì,
Fa' la nāna, e' mi babin.
tre hästar väntar på dig vid Ronco,
tre till vid Coclì,
sov nu, mitt barn.
Bidente- och Rabbidalarna · Forlì-Cesena
La sdintêda, den tandlösa
e la 'n dà gninta a i su fradël.
I su fradël i fa la piëda
e in dà gninta ala sdintëda.
och ger inget till sina bröder.
Hennes bröder gör piada
och ger inget till den tandlösa.
Tirindéna
met la cêva in te caset!
Tirindéna pân bufon,
met la cêva in te cason!
Met la cêva in tla canténa
ca fasèn la tirindèna!
Metla ad qua, metla ad là,
chicadun u la troverà.
lägg nyckeln i lådan!
Tirindina bröd buffon,
lägg nyckeln i kistan!
Lägg nyckeln i källaren,
vi leker tirindina!
Lägg den här, lägg den där,
någon kommer att hitta den.
Castellaccio · Ravenna
E' piov, det regnar
La gatta la fa l' ov,
E' prit' e' fa la torta,
La gatta la i la lorda;
E' prit i n' tira un fròst,
La gatta la sëlta in t' l' òss;
E' prit u i tira la furzèna,
La gatta la s' arimpèna.
katten lägger ett ägg,
prästen bakar en tårta,
katten förstör den;
prästen kastar en pinne på henne,
katten hoppar upp på tröskeln;
prästen kastar gaffeln på henne,
katten klättrar upp och iväg.
Ravèna bela, vackra Ravenna
Ravèna è bela e fior di la Rumāgna;
Ravèna è bela, Ravèna u si dis,
Ravèna è bela e fior de' paradis.
Ravenna är vacker, Romagnas blomma;
Ravenna är vacker, så säger man,
Ravenna är vacker, paradisets blomma.
Massa · Ravenna
Ninañ ninañ, badessa, lull, lilla abbedissa
Vostra māma l' è andëda a mèssa;
La vinirà stasera
Con e' lum di la candela;
La vinirà stanott
Con e' lum de' candilott;
La vinirà dmatèna
Con e' lum dla candilèna.
din mamma har gått till mässan;
hon kommer i kväll
med ljuset från ljuset;
hon kommer i natt
med ljuset från det stora ljuset;
hon kommer i morgon bitti
med ljuset från det lilla ljuset.
Fa' la nana zijo da l' ört, sov, trädgårdens lilja
Si nun dormi, t' in fai tört,
Fai tört a la tu māma,
Dormi, dormi, fa' la nāna.
om du inte sover gör du dig själv illa,
du gör din mamma illa,
sov, sov, sov nu.
Brisighella · Ravenna
Fa' la nana, fála tutta, sov hela natten
Fála intant ch' i fa la suppa;
Fa' la nana, fála ben,
Fála intant che māma ven.
sov medan de gör soppan;
sov nu, sov gott,
sov tills mamma kommer.
Fa' la nana, fiol d' un fré, sov, munkens son
Va' a la mèssa che dis tu pé
A l' ustarèja dla Ghirlandèna,
Ch' u i va sera e matèna.
gå till mässan som din far läser
på krogen Ghirlandina,
där han går kväll och morgon.
Var varje post kommer ifrån
Källorna
- Michele Placucci, «Usi e pregiudizj de' contadini della Romagna», Forlì 1818 (ristampa a cura di Giuseppe Pitrè, Palermo 1885) · öppna
- Aldo Spallicci, «Proverbi romagnoli», Giunti, Firenze 1996 (schede della banca dati ParemioRom, Università di Barcellona) · öppna
- Radames Garoia, «I giorni della merla», la Ludla, Istituto Friedrich Schürr, gennaio-febbraio 2023 · öppna
- Giovanni Zaccherini, «Lòm a Mêrz», Meer, 20 febbraio 2018 · öppna
- Il Resto del Carlino, cronache di Lòm a Mêrz e Fogheracce · öppna
- Ministero della Cultura, «Nott de Bisò» a Faenza · öppna
- e-borghi, «La pagnotta pasquale di Sarsina» · öppna
- Quotidiano Nazionale, «San Martino, la festa dei becchi» · öppna
- Banca dati ParemioRom, Università di Barcellona (proverbi emiliani e romagnoli) · öppna
- Benedetto Pergoli, «Saggio di canti popolari romagnoli», Forlì 1894 (ogni canto con il paese dove fu raccolto; traduzioni di Romagna Tourism) · öppna
- Palmiro Capacci, «C'era una volta... anzi appena ieri», filastrocche delle valli del Bidente, del Rabbi e del Borello (dal suo blog, 2019) · öppna
- Wikipedia, «Lunêri di Smémbar» · öppna
Muntlig tradition: seder som fortfarande lever i människors berättelser, för vilka vi ännu inte har en skriven sida att citera. Vi kommer att komplettera dem med böckerna nedan.
För att fortsätta samlingen
Böcker av forskare som hållit dialekten i våra orter vid liv (på italienska och romagnolska). Nästa poster kommer härifrån, var och en med sin sida.
- Mario Gurioli, «Usanze di Romagna. La nostra terra mese per mese», Tempo al Libro, 2022; dello stesso autore «In Rumãgna u s'dgeva...», «Fët d'una vôlta», «Padrõ, fatur e cuntadè»
- Mario Gurioli e Giuliana Pisotti, «Agenda romagnola», dal 2015
- Mario Gurioli e Alfredo Altieri, «Ninne nanne di Romagna e altri canti infantili»
- Giuliano Bettoli (Faenza, 1931-2017) e Luigi Antonio Mazzoni, «Puisèi 'd Fẽza. Cento poesie», Stefano Casanova Editore, Faenza, 2002
- Giuliano Bettoli, «Se la Tuda l'è una... Mingò l'è un...», Stefano Casanova Editore, Faenza, 2004
- E' Lunêri di Smémbar, Faenza, dal 1845
- Gianni Quondamatteo, «Tremila modi di dire dialettali in Romagna», volume III, 1974
- la Ludla, periodico dell'Istituto Friedrich Schürr per il dialetto romagnolo
Fler berättelser: E' Lunêri di Smémbar · Dialekter · Kuriosa och legender · Försvunna yrken · Recept från Romagna
Saknas något, eller vill du lägga till någon uppgift? Berätta för oss.
Har du hittat ett fel eller något som inte stämmer? Säg till.