Tidsomställning:natten mellan lördag 24 oktober och söndag 25 oktober ställs klockan tillbaka en timmesön 25 okt., en timme tillbaka Tid kvar 0dagar06timmar21min27sek
Fråga Romagna TourismFråga

E' Lunêri di Smémbar

Den föddes på nyårsafton 1844 på Marianàzas krog i Faenza: när festen var över fanns inga pengar att betala värden med, så scenografen Romolo Liverani ritade åt honom på ett papper Smembris general, de utblottade, på väg mot fattigdomens värdshus; tillsammans med Achille Calzi lade han till årets spådomar. "Ta den, den kommer göra din lycka." Den har kommit ut varje år sedan dess.

1845första almanackan
251800-talsutgåvor nedan
1852-1894från äldsta till senaste

Hur en almanacka ser ut

Det är ett stort ark att hänga i köket eller stallet. Högst upp årets teckning med Smembri, på sidorna karikatyrer av dem som "gjort sig förtjänta", i mitten kalendern månad för månad med helgon och månfaser, nedtill väderprognosen. Och överst zirudèlan, ramsan på dialekt som gör narr av årets mäktiga.

1800-talsutgåvorna

Tryck på ett ark för att se det stort: pilarna går till året före eller efter, och länken öppnar posten med zoom på Imago.

Bilder: Biblioteca Comunale Manfrediana i Faenza, som förvarar originalen, från Imago-katalogen hos Servizio Patrimonio Culturale i regionen Emilia-Romagna. Licens CC BY-NC-SA 3.0 IT, icke-kommersiell användning. Utgåvorna 1850 och 1862 är katalogiserade men utan bild. Berättelsen om tillkomsten är den som Historia Faentina berättar. Imago · CC BY-NC-SA 3.0 IT · Historia Faentina

Zirudèlan från 1868

Den ber om ett skyddshelgon för tjuvar, eftersom alla stjäl numera. Sedan går den till angrepp mot skatterna på de fattiga, deputeradernas banketter, Rattazzis regering ("ratazzi", stora råttor) och fransmännen i Rom; 1868 var också skottår. Den är transkriberad från originalblad med tryckts stavning; [?] markerar ord som är svåra att läsa.

Per i Smembar e 1868.

Chi è, ch'am dpenz int'un gran quedar
Un bel Sant ch' seja sora a i ledar:
D' pruclamel am toj l'impegn
Protettor d' tott quant e Regn.
An sinti che in se liron
Tott i canta sta canzon?
« A rub me, ruba anca te;
« Ch' ruba anch Jacum da Furlè:
« Nò a rubem, rubè anca vò,
« Tott ch' i fezza a ch' ruba piò.
Per uvdè dov ven ste mel
Ha j' ho ciap t' un canuciel,
E piantè al ho dret a fil
Per strulghe quel ch' è int' e zil.
Indvinev? ho vest 'n a stella
Senza luz, senza manella;
L'am pareva un animel,
Fors piò brott d' quel ch' vdè Ezechiel.
Cun dal coran cun d' i dent
Fett ad us d' quii d' j' Elefent:
Cun d' j' ungion longh una spanna,
J' era d' fer! no miga d' canna!

E l'arveva una galazza
Fors piò lerga e ch' n' è la piazza.
L'an magneva, la dvureva
Ogni quel ch' uj capiteva:
A scruclè l'or, e l'arzent
L'ans spadeva miga i dent.
L'era un mostar d' 'na natura
Ch' um fasè la gran paura.
Perchè a vest che cun j' infloss
L'infiammeva al j' ong a i gross,
Che a vdè sol l'arzent e l'or
Is sinteva un gran pizgor.
Ste gran mostar magna e insacca
E us fa gras cum è una vacca;
E l'Italia la puvretta
Zà spulpeda e dereletta
L'as attrova alè per dri,
Ch' l'an ha lena d' ster in pì.
L'è per quest che uns cruv [?] un foi
Ch' an truveva d' ledar un bgoi;
L'è per quest che dal nost' cass
I milion i vola a spass,
E uj è sol d' i nid d' tupazzi
Fors piò grossi e ch' n' è 'ratazzi.
Mo lizzi che int' e tel sit
J' ha de un pranz cun gran aptit:
De ven d' Ren, e de Madera
De Sciampagn, Bordò e Barbera
I fa semper a chi in bev piò;

Chi è ch' e pega? al paghem nò!
Quand pù i sent ch' jè ciocch spulpe
I piov tass sora i disgrazie,
Che i fadiga e is da all' impecch
Per magner un mors d' pan secch....
E i rinfresch che i Deputet
S' sozza in Camera e in Senet,
Quand i fa ch' i bel dscursen
Ch' um pè d' esser a i buratten?
Di milion i gosta, e ch' pega!!!
Mo saviv ch' l'è propi vega?
Propi a forza d' fes paghe
I s' ha broll, i s' ha spulpe,
E as murrem anch dalla fam
S'an s' usem a armugher e stram.
È la questa la cucagna
Ch' i prumess a quii d' Rumagna!
El mo quest e paradis
Piin d' uffel, d' pastez e d' zris
Ch' j' ha mustre all' Italia unida
Inco' [?] fatta e no' cumpida?
Mo furb no' che per ster mei
As sem mess int ste sgambei,
Us suzed da ch' la dunnena
Ch' vlè do ov da una gallena.
Am dirì ch' l'è usanza meja
D' cantè i treni d' Geremeja.
La va mel l'andarà pezz
E d' camper un j è piò mezz,

E pu stan l'è bisistil
Che us bev d' gross e us chega d' stil;
E pu ul domina la lona
Ch' l'è una vacca buzzarona.
Che i su infloss i porta in terra
La miseria.... e fors la guerra. -
E in puletica? - An e sò:
L'è una mnestra ch' an maga piò,
Ignimod a calculè
L'è temp pers e fiè buttè....
S' val a Roma? - Un j è rason
I fò Ghell invez d' Gappon....
Uns putrebb mo dsend a dver
Spintei veja da e puller?
Moh fasiv per cujunè!!!....
Oh piantela.... lasse andè.
E piuttost sbatti so tott
In se cul d'un tigam rott,
Fe' rugger una sumarra
E sbattle in s' e mangh d' 'na barra,
E accurdend tott st' armuneja
Cun la musica d' Pateja,
Intunè la mi canzon
Ch' av vegn dri cun e liron:
« Tiritera tiritera
« A sem semper a e sicutera;
« J' era ledar j' é nench ledar,
« E l' e semper l' istes quedar.

På Faenzas dialekt, som den trycktes. Transkriberad av Romagna Tourism från Biblioteca Manfrediana-bladet. Post och zoom på Imago

Fler berättelser: Kuriosa och legender · Dialekter · Historia


Post och zoom på Imago · Biblioteca Manfrediana, Faenza

Saknas något, eller vill du lägga till någon uppgift? Berätta för oss.

Har du hittat ett fel eller något som inte stämmer? Säg till.

Skriv till oss
Vad vill du berätta?

Fråga Romagna Tourism

Prova att fråga

Svaren skrivs av en artificiell intelligens som läser webbplatsens sidor: den kan ha fel, kontrollera alltid sidan den hänvisar till. Skriv inte personuppgifter.